Tillfällig inloggning till Mina sidor

På grund av tekniska problem går det just nu inte att logga in med BankId på Mina Sidor. Däremot kan man som vanligt logga in med användarnamn och lösenord. Vi arbetar för en snabb lösning. Tack för ert tålamod!

Hoppa till huvudinnehåll

Trelleborgs Elnäts framtida utmaning: elektrifieringen kräver kapital och kompetens

Energimarknadsinspektionen beslutade nyligen att höja intäktstaket för elnätsbolagen i Sverige. Anledningen är elnätsbolagens behov av investeringar, som ökat markant med mikroproduktion och mer förnybar kraft i systemet. Det lokala elnätet i Trelleborg är väl rustat för utökad elektrifiering, men utmaningar finns framöver för hela branschen, framför allt på regional och nationell nivå.

Under 2016-2021 förstärkte Trelleborgs Elnät nätet i Trelleborg med både nya stationer men också en ny 130 kV ledning runt staden – en investering på runt 300 miljoner sek. Investeringen har lönat sig; bolaget har ett av landets mest tillförlitliga nät med 99,996 % tillgänglighet (en siffra som räknas ut baserat på antal och längd av avbrott hos kund). Mer om elnätet i Trelleborgs stad med omnejd kan man lära sig om i denna film om Trelleborgs Elnät. Trelleborgs expansionsplaner inom ramen för Kuststad 2025 är heller inget som direkt bekymrar elnätschefen:

– Vi har haft en investeringsplan som gett avsedd effekt – idag klarar vi koppla in nya exploateringsområden eller industrier utan problem. Vi kan i princip fördubbla den befintliga belastningen, säger Daniel Andrée, elnätschef på Trelleborgs Elnät.

Det lokala elnätet i Trelleborg är väl rustat för framtiden, men det finns ytterligare utmaningar trots detta. Anledningen stavas vårt moderna samhälle, eller mer konkret: elektrifieringen och omställningen.

– Vi har två stora utmaningar idag; elektrifieringen av samhället som slukar mer och mer el och kräver stor överföringskapacitet, samt den allt ökande mängden inkopplad förnybar kraft, som skapar svängningar i inmatningen och som kräver förstärkningar. Båda dessa är nödvändiga för att vi ska klara omställningen, men utmanar det befintliga elnätet, som byggdes för ett helt annat samhälle, säger Daniel Andrée. Framför allt är det regionnäten och det nationella, tranmissionsnätet, som behöver byggas ut.

Elnätet är som en motorväg: ju fler som önskar åka samtidigt på den, desto trängre blir det med utrymmet. På samma sätt är det med kapaciteten – ju fler industrier, stora fastigheter eller annan elkrävande verksamhet som kopplar in sig, desto större behov finns det av högre kapacitet.

– Förnybar kraftproduktion, som vind och sol, är ett viktigt tillskott för att vi ska klara klimatet, och något vi behöver än mer av i Sverige. Men; det innebär också att vi under kommande år behöver fokusera på att se till att elnätet kan ta emot denna svängande massa el, som ju varierar beroende på väderlek, förklarar Melinda Frigyesi-Almström, kommunikations- och hållbarhetschef på Trelleborgs Energi.

Elnätet i Sverige byggdes ut under tidigt 1900-tal, och redan 1902 kom landets första ellag, som reglerade hela branschen. Under 1910-talet elektrifierades järnvägen, och under 1930-talet byggdes stamnätet ut. Under det århundrade som gått har det löpande gjorts massiva investeringar för att säkra el till alla kunder – hushåll som stora industrier. Idag har vi emellertid en situation där vi pratar om helt andra volymer av el än tidigare. Som exempel kan vi se hur investeringarna i norra Sverige påverkar elförsörjningen och behovet av stabila anslutningar.

– När den svenska industrin ställer om, krävs det enorma mängder el. Med Hybrit-projektets utveckling av fossilfritt stål i Luleå och Northvolts etablering av världens mest moderna batterifabrik i Skellefteå som två exempel. Nyindustrialiseringen, som detta kallas, är en stor utmaning för hela landet. Elnätet blir, om det inte byggs ut tillräckligt, en trång sektor. Men det kräver investeringar – och personal, säger Daniel Andrée. Och där har vi ett stort bekymmer med skriande behov av ny kompetens de kommande åren.

Kompetensbrist har man talat länge om inom teknikföretagen, och energibranschen är inget undantag. Enligt Energiföretagens medlemmar behöver man i branschen rekrytera cirka 8 000 tekniker och ingenjörer de närmaste tre åren. Inte heller yrkesutbildningarna möter efterfrågan. År 2035 uppskattas det bli en brist på drygt 14 000 yrkesutbildade inom el, enligt Svenskt Näringslivs rapport “Framtidens yrkesutbildning”.

– Det råder stor brist i hela branschen, från elektriker och elinstallatörer till drifttekniker och ingenjörer av olika slag. Vi har ett läge där alltför få söker sig till branschens utbildningar, och situationen kan beskrivas som ansträngd, säger Liridon Kalludra, HR partner på Trelleborgs Energi. Om inte fler kommer in i energibranschen är risken är att vi inte kommer att klara elektrifieringen och därmed omställningen.

Av den anledningen arbetar såväl Energiföretagen och olika energiföretag aktivt med såväl rekrytering som utbildning för elbranschen. På Trelleborgs Energi jobbar brett med frågan om kompetensförsörjning; alltifrån att sporra grundskoleelevers matematikintresse till att ta in praktikanter på elnätssidan och erbjuda elever på elprogrammet att komma på studiebesök.

– Givet att kompetens säkras för framtiden kommer elektrifieringen gå i lås, spår Daniel Andrée. Men det kommer att skapa ökade kostnader för Svenska Kraftnät och regionnätsägarna – och den notan kommer, med dagens regleringsmodell som regeringen beslutar om, till slut landa hos konsumenterna, tyvärr. Samtidigt är och förblir vårt uppdrag, som kommunägt bolag, att se till att vi har så skäliga priser som möjligt mot kunderna. Det blir en svår balansgång de kommande åren, avslutar Daniel Andrée.